Motivation

Motivation har länge ansetts vara nyckeln till en guldgruva för att kunna förstå (och påverka) mänskligt beteende. Även om motivationens drivkrafter är komplexa så finns det några enkla sätt att stimulera motivation som kan driva hållbara vanor och psykologiskt välbefinnande. Till exempel kan vi sänka förväntningarna, uppmuntra egna val och minska upplevelsen av tvång eller skuldkänslor. Det som är roligt är ofta bäst, men du behöver inte älska det så länge det fungerar i din vardag och känns meningsfullt för dig. 

Motivation är den drivkraft som får oss att göra saker varje dag, stora som små, inklusive våra hälsobeteenden. De flesta människor vet att det är hälsosamt att röra på sig, men många som försökt att förändra sin livsstil vet att ibland är varken kunskap eller uppmuntran tillräckligt för att lyckas förändra ett beteende. Ofta räcker inte ens goda intentioner eller god vilja. För många människor räcker inte heller tillgången till rabatterade träningskort, motion på recept, en träningskamrat eller glada tillrop från familj, vänner och kollegor. Detta beror delvis på att vi tenderar att överskatta den ansträngning som krävs för att få effekter och på vad en effektiv träningsrutin innebär. Höga förväntningar gör att många går ut alldeles för hårt, vilket kan ha negativ inverkan på motivationen eftersom det kan bli svårt att leva upp till sina egna eller andras krav. Förväntningarna kan även påverka motivationen negativt genom att minska tilltron till den egna förmågan att lyckas, vilket gör att många kanske inte ens försöker. Forskning har under många år visat att hälften av dem som trots detta börjar motionera slutar inom tre till sex månader. En av de största utmaningarna är därmed inte bara att stimulera människor att bli mer fysiskt aktiva, utan även att skapa hållbara beteendeförändringar som människor förmår behålla över tid.

Motivation kan även utgöra en konkret barriär. Det är därför en klok strategi att fokusera på att påverka människors motivation bakom beteendet när man skapar motionsprogram, policyer och program för att främja hälsobeteenden som fysisk aktivitet och motion, istället för att enbart fokusera på själva beteendet som ett slutmål. Dagens digitala teknologi innebär lovande möjligheter att skapa nya modeller (dvs. former för hur exempelvis möten i vården sker) som kan ha en stor inverkan på folkhälsan. En sådan modell är att människan (klienten, patienten) genom uppkoppling på Internet och olika digitala verktyg kan få en central roll med möjlighet att själv definiera och forma sjuk- frisk- och egenvård utifrån sina behov och förutsättningar, istället för tvärtom. Personlig rådgivning för att främja fysisk aktivitet och motion är ofta en kostsam lösning och e-hälsa erbjuder inte bara kostnadseffektiva alternativ, utan även andra fördelar som standardisering och bättre möjligheter att utvärdera effekterna samt möjlighet att nå ett stort antal personer. Det behövs mer kunskap och förståelse kring hur olika verktyg och tjänster ska utformas, kombineras och koordineras, samt hur klyftan mellan specialister inom de olika kunskapsfälten (t ex informationsteknologi och beteendevetenskap) kan överbryggas. Läs mer om detta här

Projekt GoDIS

Projekt GoDIS är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt "Digital Innovations in self-determined exercise motivation (GoDIS) som är samfinansierat av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling och fyra företag, Tappa Service AB, HPI - Health Profile Insitute AB och Kairos Future AB. Projektet skapades i syfte att utveckla ny kunskap om hur hållbara motionsvanor kan främjas med hjälp av professionellt utformade, vetenskapligt förankrade och kostnadseffektiva digitala verktyg. Projektetär ett svar på uppmaningen i föregående forskningspropositionens (2012-2016) om behovet av samverkansprojekt som möter samhällsutmaningen inom hälsopromotion genom att ta fram förebyggande och hälsofrämjande metoder som kan bidra till att stimulera människor att engagera sig i sin egen hälsa. Nyckeln i GoDIS är ett tydligt fokus på de motivationsteoretiska fundament som utgörs av självbestämmandeteorin (Self-determination theory). För att skapa goda förutsättningar för att de digitala lösningarna i projektet ska generera hälsofrämjande effekter och främja hållbara motionsbeteenden är projektet tvärvetenskapligt och syftar därmed till att utveckla ett kvalitetssäkrat koncept för digitala verktyg baserat på psykologisk forskning och motivationsteoretiska ramverk i kombination med forskningsexpertis inom informationsteknologi, interaktionsdesign och innovationsvetenskap. Projektet är placerat vid Centrum för forskning om Välfärd, Hälsa och Idrott (CVHI) vid Högskolan i Halmstad och ingår även i Högskolans profilområde Hälsoinnovation. Projektledare är Karin Weman , Universitetslektor och Filosofie Doktor i Psykologi inriktning idrott och motion som har arbetat vid Högskolan i Halmstad sedan 2007, där hon framförallt har utvecklat kurser inom motionspsykologi, skrivit kurslitteratur och samverkat med omgivande samhället på olika sätt. Karin har under flera år drivit tvärvetenskapliga forskningsprojekt som handlar om digitala innovationer för motivationsstöd inom e-hälsa. 

Forskargruppen 

Karin Weman, Fil Dr Psykologi (Projektledare) 
Magnus Lindwall, Professor Psykologi 
Mark B. Andersen, Professor Psykologi 
Esbjörn Ebbesson, Fil Dr Interaktionsdesign
Jesper Lund, Fil Dr Interaktionsdesign
Fawzi Halila, Docent i Projektledning    
Jenny Back, Fil Mag. Psykologi

Andra forskare som medverkat genom åren 
Nicholas Wickström, Docent Dataprogrammering
Urban Johnson, Professor Psykologi
Pontus Wärneståhl, Docent Interaktionsdesign 
Carina Ihlström, Professor Informatik
Geoffrey Williams, Gästprofessor Psykologi

Figuren nedan är en översikt över Projekt GoDIS tre faser (Illustration av P. Wärneståhl)



I den första fasen av GoDIS utvecklades en digital prototyp baserad på självbestämmandeteorin och en iterativ interaktionsdesign. Prototypen har testats i interventioner (RCT) som visar positiva effekter av interventionen och stöd för den design som baserats på självbestämmandeteorin. Resultaten visade positiva interventionseffekter på motivation till motion (minskad amotivation och minskad yttre motivation), behovstillfredsställelse (ökad autonomi) samt ökad träningsmängd och intensitet. De viktigaste fynden är att personer som rapporterade låg eller bristande motivation (amotivation) till motion hade bättre värden på både motivation och träningsmängd vid uppföljning. Det verkar alltså som att prototypen/dess innehåll har bäst effekt på dem som behöver det mest. Projekt GoDIS är nu formellt avslutat, men den longitudinella datainsamlingen pågår fortfarande och fler publikationer kommer när all data är insamlad och analyserad. 

Publicerade resultat (se även fliken Forskning ovan)

Vetenskapliga tidskrifter
Avhandlingen "You don't have to love it" har en delstudie kopplat till projektet
Current Psychology, Weman Josefsson, Johnson & Lindwall (2016) 
Health Psychology and Behavioral Medicine, Weman Josefsson, Johnson & Lindwall, (2018)

Konferenspublikationer (i urval) 
XIV ISSP World Congress of Sport Psychology Weman-Josefsson, K., Ivarsson, A., Johnson, U., & Lindwall. M (2017)
North American Society for the Psychology of Sport and Physical Activity Weman Josefsson, K., Johnson, U., & Lindwall, M. (2017).
VITALIS - Nordens ledande eHälsomöte Weman-Josefsson, A. K., Halila F, Johnson U, Lindwall M, Wickström M, Wärnestål P. (2014)


Projektvision och progression

Den långsiktiga visionen med GoDIS är att skapa samhällsnytta genom att ta fram evidensbaserade strukturer för digitala verktyg som kan hjälpa till att stimulera hållbara motionsbeteenden och främja såväl fysisk hälsa som psykologiskt välbefinnande. Därför är alla projektaktiviteter stadigt förankrade i vetenskapliga teorier om motivation och mänskligt beteende. Målet är att skapa ett kvalitetssäkrat koncept för hälsofrämjande arbete som i framtiden kan tillämpas inom olika arenor för att främja folkhälsan, tex sjuk- frisk- och egenvård, företagshälsovård, äldreomsorg mm.  Som ett led i att skapa ett långsiktigt underlag för evidensbaserade kvalitetssäkringsmetoder inrättades varumärket WemanMotivation, registrerat på Patent- och Registreringsverket i klasserna 41, 42 och 44 i kategorin Varor och Tjänster. 

I april 2019 beviljade Vinnova en ansökan till Utmaningsdriven Innovation (UDI) steg 1 för projekt GoFaR - Digitala stödsystem för hållbar motivation till fysisk aktivitet och hälsa. Projektet är en progression av GoDIS och syftet är att studera hur man kan förbättra personcentrerade digitala verktyg och interventioner för ökad motivation till motion genom att integrera AI-system. Två tidigare samarbetspartners från GoDIS är med även i detta projekt - Health Profile Institute och Kairos Future, samt de nya parterna SportCompetence, Västra Götalandsregionen (SÄS) och Hemvårdsförvaltningen i Halmstad. Läs mer HÄR 



En bild på styrgruppen för GoDIS (Fotograf Ahmad Nofal, 2017)


Korta filmer om projektet:

Intervju om Projekt GoDIS HÄR
Informationsfilm om innovation vid Högskolan i Halmstad HÄR
Informationsfilm om Projekt GoDIS HÄR


 Vill du läsa mer om självbestämmandeteorin och hur man integrerar motivationsstöd
i e-hälsa finns det ett avsnitt i Motivation inom träning, hälsa och idrott. 

några snabba motivationstips

Du som jobbar med människor kan försöka tillämpa en värdegrund som bygger på att människor kan bli självreglerande och inte behöver luras eller tvingas att ta hand om sin hälsa. Undvik tvingande och skuldbeläggande ord som ”måste” och ”borde” i samtalet, prata istället om vad som känns meningsfullt och genomförbart för den personen. Försök även att basera ditt arbetssätt i lämplig teoribildning, det kommer inte bara förenkla och systematisera själva arbetet utan även uppföljning och utvärdering.

För dig som vill bli mer fysiskt aktiv rekommenderar jag att börja med små förändringar vardagen som känns enkla att ta till sig och som du orkar genomföra regelbundet över tid istället för att kasta dig in i ”ditt nya liv” med ambitiöst träningsschema, förbud och måsten. Försök hitta någon aktivitet som känns genomförbar och gärna något som känns roligt, men du behöver inte älska det för att lyckas. Gör det som känns meningsfullt och som funkar för dig i din vardag så ökar chansen att det en vacker dag kommer kännas så bra att det går av sig själv. Glöm inte att förlåta dig själv om det inte blir som du har tänkt Det är naturligt att tappa sugen ibland och det spelar ju ingen större roll i ett livslångt perspektiv så länge du tar upp tråden igen. Oregelbundna motionsvanor är bättre än inga alls.

Du hittar fler tips i Karins artikel i Modern Psykologi



Kontakt

Karin.Weman@hh.se

Högskolan i Halmstad